Behandlingsmetoder

EVL (Endovenös laserkirurgi)
Under ultraljudskontroll kanyleras åderbråckens huvudstam (vena sphena magna eller saphena parva) och en laserfiber placeras i kärlet. Bedövningsvätska läggs som ett skyddande skikt runt huvudstammen. Kärlet sluts med laserenergi och därmed upphör läckaget som försörjer och bildar åderbråcken.

Flebektomi
Via små snitt (cirka 2-4mm) avlägsnas ytliga åderbråck segmentvis med ett specialinstrument. Dessa ”mini-snitt” behöver inte sys, och läker närmast utan synlig ärrbildning.

Duplex guidad skuminjektion (Foam)
Injektionsbehandling med ett skum av skleroserande medel under ultraljudskontroll som får åderbråcken att skrumpna ihop.

Mikrosklerosering
Injektionsbehandling som lämpar sig för ådernät och ”kärlspindlar”. Med en mycket tunn nål sprutas en lösning in i ådernätet som får kärlet att blekna. Ofta behövs ett par till tre behandlingssessioner för tillfredsställande resultat.
Källa: Åderbråckskliniken.se

I kroppen finns blodådror som leder blodet tillbaka till hjärtat, så kallade vener. I benen är det benmusklerna som pumpar tillbaka blodet, till exempel när man går. Inne i benens vener finns klaffar, som fungerar som ventiler för att blodet ska rinna smidigt tillbaks till hjärtat. Om en ven blir mycket utvidgad kallas det för att man har åderbråck.

– Åderbråck beror oftast på att klaffarna fungerar sämre eller att väggarna i venerna är svaga, så att trycket i venerna ökar. Då utvidgar sig venerna och slingrar sig. Får man åderbråck brukar de sällan försvinna av sig själv, förklarar Håkan.

Alla kan drabbas

Alla kan drabbas av åderbråck; män och kvinnor, unga som gamla. Studier visar att så många som en tredjedel av människorna i västvärlden har någon form av åderbråck.

– Risken att drabbas av åderbråck ökar ju äldre man blir men vi träffar 20-åringar som behöver hjälp ibland. De flesta som kommer till oss är dock mellan 40-60 år, säger Håkan.

Exakt varför vi drabbas av åderbråck är inte helt klarlagt ännu. Forskare har gått igenom tänkbara riskfaktorer, men det enda man kunnat konstatera är att arvet påverkar. Åderbråck är alltså genetiskt.

– Det går inte att göra så mycket åt det, i och med att det är ärftligt. Men vet man att det ligger i familjen kan man bära stödstrumpor för att minska risken. Framförallt är det viktigt i samband med graviditet då venerna är känsligare då.

Inte farligt

Åderbråck är alltså inte farligt men symtomen kan vara besvärliga. Det vanligaste är att benet känns tung och svullet.

– Oftast gör det som mest ont på eftermiddagen eller kvällen om man stått mycket under dagen. Det kan klia och kännas varmt och obehagligt. En del lider också av nattliga vadkramper. Har man kronisk svullnad, till följd av sitt åderbråck så kan det påverka hudens kvalité. Den kan bli missfärgad och gå i rödblå ton. Man kan få eksem och inflammationer i huden och det som är riktigt besvärligt i slutändan är de kroniska bensår som kan uppstå. Det sänker livskvalitén markant.

Har man åderbråck och är fundersam är det bra att få en bedömning. Det finns olika sorters behandlingar men det viktigaste är att man täpper till den djupt liggande åderbråcksstammen och inte bara där åderbråcket syns på benet.

– Det måste alltid ingå en ultraljudsundersökning, annars finns det risk för att åderbråcket kommer tillbaka.