– Undersökningen visar att kvinnor i genomsnitt har högre utbildning än män i förhållande till de yrken de valt. De har även sämre möjligheter att få utlopp för sin fulla förmåga och kreativitet jämfört med män. Dessa skillnader bottnar i en attitydskillnad där kvinnors kompetens inte värderas lika högt som mäns. Attitydskillnaderna genomsyrar hela vårt samhälle. Det leder till ökad psykisk ohälsa bland kvinnor och innebär dessutom att kvinnor har lägre löner och lägre pensioner, säger Lena Flyckt, vice ordförande för Psykiatrifonden.

En förlust för samhälletLena

Lena menar att den ökande psykiska ohälsan bland kvinnor som ännu inte bildat familj är ett samhällsproblem som innebär att kvinnors kompetens inte tillvaratas i tillräcklig omfattning. I slutänden är det förstås också en stor förlust för samhället.

Krävs mer forskning som kan tydliggöra sambanden

Statistik från SCB visar att kvinnors pensioner ligger på en nivå som i genomsnitt motsvarar 67 procent av männens. Kvinnors medellöner ligger samtidigt på 28 600 kronor per månad, medan män tjänar i snitt 33 600 kronor per månad.

– För att minska andelen unga kvinnor som drabbas av psykisk ohälsa krävs mer forskning som kan tydliggöra sambanden mellan olika faktorer och visa på vilka åtgärder som är mest angelägna att satsa på för att förändra situationen. Den här nedvärderingen av kvinnors kompetens och förmåga bidrar även till att kvinnor internaliserar dessa värderingar i sin egen självbild, vilket förstås också bidrar till att begränsa deras möjligheter att förändra statistiken, säger Lena Flyckt.

Ökade resurser

Ökade resurser till forskning som adresserar problematiken med det växande antalet kvinnor som drabbats av psykisk ohälsa är en angelägen satsning, inte minst för att främja jämställdheten och hela samhällsutvecklingen.

Psykiska ohälsan är lägre bland kvinnor som får utlopp för sin kreativa förmåga

– Tidigare forskning visar att den psykiska ohälsan är lägre bland kvinnor som får utlopp för sin kreativa förmåga och sin fulla potential. En sådan förändring kan även främja innovationsklimatet och attraktiviteten i exempelvis hälso- och sjukvården, där många kvinnor arbetar, säger Lena Flyckt.