Nedstämdhet, ilska, trötthet, huvudvärk och ömma bröst. Listan blir lång på livskvalitetssänkande besvär som många kvinnor upplever under menstruationscykelns senare hälft. Dessa besvär går under benämningen PMS - premenstruella syndrom.

Vissa kvinnor har dock så svåra besvär att det påverkar deras dagliga liv på ett mycket negativ sätt, detta kallas PMDS - premenstruellt dysforiskt syndrom. Tre till fem procent av alla kvinnor i fertil ålder, världen över, har PMDS. För dem och deras närstående är dagarna kring mens en tung period. Besvären kan vara så påtagliga att kvinnorna känner livsleda, isolerar och sjukskriver sig.

Tre till fem procent av alla kvinnor i fertil ålder, världen över, har PMDS

– Det är vanligt att man söker hjälp först vid 30-års ålder, trots att besvären pågått under många år. Detta tror jag beror på att det är först när man får barn och inte längre kan dra sig undan när symtomen blir som mest besvärliga, som man känner att situationen blir ohållbar, säger Inger Sundström Poromaa, professor och överläkare i obstetrik och gynekologi, institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet.

PMDS och depression inte samma sak

Om du tror att du lider av PMS eller PMDS är det bra att föra dagboksanteckningar kring fysiska och psykiska symtom och på så sätt se om det finns något samband mellan dem och din menscykel. Det är viktigt att kunna särskilja PMDS och depression. Kommer dina symtom i samband med mens och du har besvärsfria perioder då du mår bra där emellan så är det PMDS och inte depression. Det finns några appar att ta hjälp av om du tycker det underlättar.

– En del kvinnor som redan lider av depressioner och annan psykiatrisk sjuklighet upplever att deras grundsjukdom blir sämre under menscykelns senare del. Och vissa kvinnor med PMDS verkar senare i livet drabbas av depressionstillstånd, berättar Inger Sundström Poromaa.

Det är viktigt att kunna särskilja PMDS och depression

– Det är ingen biologisk skillnad mellan PMS och PMDS utan snarare en gradskillnad, förklarar Elias Eriksson professor vid sektionen för farmakologi vid Göteborgs Universitet.

Symtomen tillhör de fysiska cykler kring vår fertilitet som normalt finns hos oss och andra däggdjur.

Psykogynekologi på frammarsch

– PMDS kan behandlas och bäst effekt har så kallade SSRI- Selektiva serotoninåterupptagshämmare, en grupp antidepressiva preparat. SSRI verkar ha störst påverkan på det psykiska välbefinnandet men har också positiv inverkan på kroppsliga besvär. Motståndet mot SSRI håller på att avta och det är bra, för cirka 80 procent blir hjälpa.

Vi måste sätta mer fokus kring att förebygga psykisk ohälsa

SSRI tas under den jobbiga perioden och behöver alltså inte ätas kontinuerligt. Många kommer själva fram till under vilka dagar de behöver ta tabletterna, detta gör att biverkningar som tillexempel minskad sexlust inte blir så långvariga.

– Tidigt tar kvinnor ett stort ansvar kring hälsa och vår fortplantning, och genomlever svåra händelser vid önskad-, oönskad- och utebliven gravididet. En börda som ger psykosomatiska avtryck. Vi måste sätta mer fokus kring att förebygga psykisk ohälsa vid barnafödande, menscykel och klimakterium, avslutar Elias Eriksson.

Forskning på gång

– Kartläggning av hormonernas påverkan på kvinnohjärnan, bland annat under menscykeln och vid PMS. Det limbiska systemet i hjärnan verkar påverkas och kvinnor med PMS ser ut att ha en hyperkänslighet där, säger Inger Sundström Poromaa.

– Forskning finns också kring annan hormonell behandling. Exempelvis skillnaden mellan olika kvinnors känslighet för hormonet allopregnanolone, som förkommer naturligt i kroppen efter ägglossning och under graviditet. En sådan medicin skulle välkomnas av dem som inte hjälps av SSRI, säger Elias Eriksson.

Vad händer vid PMS/PMSD?

PMS/PMDS, påverkas av nivåerna av gulkroppshormonet/progesteronet under menscykeln. Gulkroppshormonet börjar stiga vid ägglossningen och når sin topp cirka en vecka innan mens, faller sedan kraftigt och ger hos många kvinnor dessa oönskade symtom.

  • Symtomen förekommer cirka 1 vecka före mens, till 2-3 dagar in i mensen

  • Progesteron ger påverkan på livmoder, bröstkörtlar och i hjärnan

Livsstil som påverkar

  • Håll så god hälsa som möjligt, med bland annat god sömn och minskat alkoholintag

  • Fysisk aktivitet har visat god effekt, så även avslappning och till exempel yoga

  • Se över de faktorer i livet som ger negativa stresspåslag och försök påverka dem