– Det beslutet medförde att väntelistan blev längre för alla, men vi tyckte det kändes helt rätt i alla fall, berättar Anne-Charlotte Dahl, avdelningschef Reproduktionscentrum kvinnosjukvården, Akademiska sjukhuset.

De problem alla landsting ställdes inför var att då gruppen ensamstående adderades till övriga som väntade på assisterad befruktning så blev resurserna helt enkelt för knapphändiga. Både när det gällde personal och lokaler samt donatorer.

– Att få tillräckligt med donatorer var, och är, det största problemet. Men vi gick under våren 2017 ut med en extra kampanj för att få fler donatorer. Den föll väl ut och flera nya donatorer är nu på gång Vi är självförsörjande på spermier, vilket vi strävar efter i enlighet med europeiskt direktiv.

 

Bra samarbete mellan politiker och sjukhuset

 

Ett skäl till varför Akademiska sjukhuset snabbt kunde inkludera gruppen med ensamstående var att dialogen mellan sjukhuset och politikerna var så smidig.

– Det behövdes beslut på regional nivå för hur implementeringen av lagen skulle ske. Och Uppsala landsting var först i landet med dessa regionala beslut vilket hjälpte oss mycket i vår ambition att hjälpa gruppen ensamstående.

I vissa andra landsting har det varit betydligt större problem, väntetiden på en assisterad befruktning varierar idag mellan 3-4 månader och 4 år.

Vi utgick från att vi skulle göra samma typ av bedömningar som tidigare

– Ett annat skäl till att vi kom igång så snabbt var att vi inte väntade på det nationella kunskapsstöd för bedömning vid donationsbehandlingar, som blev klart först i december 2016. Vi utgick från att vi skulle göra samma typ av bedömningar som tidigare, men med extra hänsyn till den viktiga aspekten att det är en från början ensam vårdnadshavare vi bedömer, där alla resurser som en partner kan ge, medicinskt, socialt och ekonomiskt saknas, förklarar Anne-Charlotte Dahl.

På Akademiska sjukhuset får man idag vänta ca 3 månader innan man får komma på ett första besök för utredning. Efter att man sedan blivit godkänd, vilket de allra flesta blir, så är väntetiden ca 9 månader på spermier som fortfarande är den trånga sektorn.

Under utredningen får de sökande bland annat träffa en kurator som informerar om hur behandlingen går till och om regelverket runt donationer, som barnets rätt att få veta sitt ursprung m.m. Kuratorn gör även en bedömning om lämpligheten hos den sökande. Slutligen görs en medicinsk och psykosocial bedömning av läkare och beslut om godkännande tas i donationsgruppen.