Fortsätter trenden är lungcancer på väg att bli en kvinnlig cancer. Fem år efter behandlingen lever mellan 15-20 procent av de drabbade, upptäcks den sent överlever betydligt färre. Nya behandlingsmetoder ger hopp om att öka överlevnaden.Ola

Rökning främsta orsaken

Lungcancer är den cancerform, som dödar flest människor i världen, cirka 1,3 miljoner årligen.  I Sverige är det runt 3500 personer som årligen avlider till följd av lungcancer. De flesta patienterna är 60 år eller äldre, kvinnor är mest drabbade. Främsta orsak till att drabbas av lungcancer är rökning, cirka 90 procent är rökare.   

Lungcancern håller på att bli en kvinnosjukdom

– Lungcancern håller på att bli en kvinnosjukdom. Kvinnor tål mindre antal cigaretter än män. Män kan röka fler cigaretter än kvinnor kan innan de drabbas. Men om man drabbas så har kvinnor bättre prognos att klara sig, berättar Ola Brodin, docent i onkologi och ordförande i Svenska Lungcancerstudiegruppens Insamlingsstiftelse.

Benhandlingsmetoderna har sakta men säkert förbättrats. I början av 70-talet var det en dödsdom om man drabbades, bara några få kunde botas med operation. Under slutet av 70 talet började man strålbehandla lungcancer och där har tekniken gått framåt kraftigt och numera kan strålbehandling bota många patienter. I slutet av 80-talet infördes behandling med cytostatika (cellgifter) med gynnsam effekt på lungcancer. I början av 2000 talet hittade forskningen gener, som muterat och driver på tillväxten. För flera sådana gener har man hittat hämmare, så kallade målsökande behandling.

Förbättrade metoder

Varför överlevnaden är så låg beror på att tumören ofta ger symptom ganska sent, så att den har hunnit växa till och sprida sig när diagnosen ställs. 

Men mycket forskning behövs innan man kommit på hur dessa nya behandlingar kan ges på bästa sätt

– En studie om lungcancerscreening visar att man kan upptäcka tumörer i tidigt stadium innan de har spritt sig. Femårsöverlevnaden vid operation av små lungcancrar är ju betydligt bättre, 80 procent. Just nu är det en grupp forskare i Norden som arbetar på att starta ett screeningprogram på sikt, men det är en process som kostar mycket, säger Ola Brodin. Det lönar sig bara att screena högriskpatienter och hur hittar man dem och vem ska betala för undersökningarna?

– Framstegen har kommit steg för steg. Intressant nu är nya upptäckter och nya behandlingsmetoder, som tillväxthämmande medel och immunstimulerande medel. Men mycket forskning behövs innan man kommit på hur dessa nya behandlingar kan ges på bästa sätt och kombineras med de gamla behandlingsmetoderna.