Tidigare studier av ärftligheten hos Multipelskleros (MS) har visat att nära anhöriga till personer med  MS har en viss ökad risk för sjukdomen. Men utöver en något ökad ärftlig belastning måste det finnas andra faktorer som har större betydelse.

Och på senare tid man har identifierat ett ökande antal livsstils- och miljöfaktorer som kan utlösa och förvärra MS. Man har också studerat hur genetiska och miljömässiga faktorer kan samverka, vilket har bidragit till en ökad förståelse av MS. 

 

Antal kvinnor som får MS ökar stadigt

 

En sak som stärker slutsatserna om att genetiken inte är helt avgörande är att andelen kvinnor som får MS stadigt ökat de senaste femtio åren medan andelen män är konstant över tid. Idag är det 2-3 gånger så många kvinnor som insjuknar.

– Och eftersom de genetiska faktorerna inte förändrats så måste man söka förklaringen i livsstils- och miljörelaterade faktorer, konstaterar Tomas Olsson, professor i Neurologi vid Karolinska Institutet.

En av de livsstilsfaktorer som man identifierat är rökning, som ökade stort bland kvinnor under andra halvan av 1900-talet.

Rökning både ökar risken för MS och förvärrar sjukdomsförloppet

– Rökning både ökar risken för MS och förvärrar sjukdomsförloppet om man inte slutar efter diagnos. Så rökning är en riktig bov i detta sammanhanget, förklarar han.

På senare tid har man även identifierat övervikt som en stor riskfaktor, speciellt övervikt under ungdomsåren ökar risken för att drabbas av MS senare i livet. Sedan finns det en rad andra riskfaktorer man identifierat, alltifrån låga D-vitaminnivåer till brist på solljusexponering och skiftarbete.

– En slutsats av de nya forskningsrönen är bland annat att föräldrar med MS bör vara vaksamma på övervikt hos barnen och försöka påverka dem att inte börja röka

Enligt Tomas Olsson är däremot snus ingen riskfaktor utan kan till och med ha vissa hämmande effekter på sjukdomen. Så de som har ett stort nikotinbehov kan ur sjukdomssynpunkt med fördel byta till snus.

 

Inflammationshärdar skadar nerverna

 

Multipelskleros är en inflammatorisk sjukdom som orsakar inflammationshärdar i olika delar av nervsystemen i hjärnan och ryggmärgen. Symptomen varierar beroende på var inflammationsfläckarna sätter sig, vilket kan vara problematiskt om de hamnar på ställen där de inte ger så mycket synliga symptom.

Ju tidigare man kan börja medicinera desto bättre prognos har man

– Då upptäcker man inte sjukdomen tidigt vilket i sin tur innebär att det kan dröja innan behandlingen sätts in. Och ju tidigare man kan börja medicinera desto bättre prognos har man, konstaterar Tomas Olsson.

Utan behandling går sjukdomsförloppet hos MS-patienter i skov där en ny inflammation plötsligt slår till någonstans och skadar nervfibrer som sedan läker igen efter ett tag och nästa gång träffar inflammationshärden något annat ställe. Men till slut går sjukdomen in i en progressiv fas där den bara eskalerar.

De nya läkemedlen fungerar inflammationshämmande och hindrar de uppkomna inflammationsförsöken att växa till sig och skada nervcellerna.

– Och det vi hoppas är att då inflammationen aldrig får fäste så kommer patienten heller aldrig att komma in i den progressiva fasen. Men eftersom vi bara är i början av behandlingar med de nya läkemedlen så dröjer det tiotals år innan vi har de slutliga bevisen för det, förklarar han.

Mediciner för MS har funnits sedan 1995, men effekterna av de som kom då låg på ca 30 procent. De nya läkemedlen har en effekt på 85- 90 procent, under förutsättning att de kan sättas in tidigt i sjukdomsförloppet.